Ett populärt tips som ofta ges på e-learningbloggar idag är att inte låsa användarens navigationsmöjligheter till ett linjärt spår. Att användaren måste få anpassa sitt lärande efter sina egna preferenser och att instructional designers bör främja varje människas nyfikenhet att själv vilja upptäcka informationen. Vi ska facilitera informationen och så att säga duka upp den som ett buffébord för användaren att komma och hämta.

Jag håller inte alltid med om detta. Jag ser struktureringen av innehållet som en viktig del i att skapa en så effektiv läroupplevelse som möjligt. Varje utbildning kräver sitt specifika upplägg; ibland är det bäst att först förmedla det övergripande konceptet och sedan låta användaren grotta ner sig i detaljerna, ibland att börja med enkla uppgifter och gradvis höja svårighetsgraden, och ibland att kasta ut användaren på djupt vatten med svåra uppgifter för att sedan hjälpa användaren med riklig feedback. Kort sagt: Att inte staka ut användarens progression genom utbildningen utifrån en pedagogisk idé tror jag är ett stort misstag.

Under de fokusgruppstestningar jag genomfört har jag inte sett en enda person som inte valt att ta sig igenom materialet linjärt, trots att utbildningen kunnat göras i vilken ordning som helst.


Vad tycker ni, har jag missförstått?

Topics
No topics.

Loading Conversation